Tegel

Idag var den första true and real-vårdagen och livet blev ca 20 kg lättare. Var ute vid Tegel, en pensionärskoloni långt ifrån allt som är hippt och trendigt i denna stad. Hela området är som specialcustomizat för folk äver 60+. Den gamla till synes välbevarade huvudgatan i kvarteret är till bredden fylld med glassbarer, konditorier besökta uteslutande av damer i lustiga hattar och restauranger som har stekt lever med potatisplättar som paradrätt. Följer man huvudgatan kommer man snart ner till strandpromenaden där stora stationära solstolar står utplacerade utmed vattnat. Barn matar svanar. Man kan även åka nån sorts upphottad version av Paddan tillbaka in till staden för 10 euro. Jag har en känsla av att det är så Tyskland är egentligen - pensionärsanpassat. Idag var det även anpassat för mig. Det var ett under av trevlighet att ligga i solstolen i timtal, kisa mot solen, sjön, de gamla prydnadskanonerna som parkförvaltningar alltid envisas med att ha ståendes vid hamnar, med den tyska fanan skymtades fram bakom ett blommande körsbärsträd. The good life!